Artiklar om svenska exportsuccéer

Hasselbladkameran – svensk högteknologi som erövrat världen

Victor Hasselblad eng.jpg
Hasselbladkameran 1.jpg

Få svenska exportsuccéer är så nära sammankopplade med Sverige och svensk ingenjörs- och uppfinnarteknik som Hasselbladkameran. Från lanseringen för mer än 70 år sedan och fram till idag har detta varumärke behållit sin stjärnglans. Främst beroende på att kameran gjorde ett bra jobb under den första månlandningen.

Victor Hasselblad (1906-78) grundade 1941 i Göteborg Victor Hasselblad AB som tillverkade flygkameror, urverk och annan finmekanik.

     Idén till sin kamera fick Victor Hasselblad då han under ungdomsåren reste land och rike runt för att fotografera fåglar. Men han blev aldrig riktigt nöjd med sina bilder och började drömma om en bättre kamera. Han publicerade sina tankar och när andra världskriget bröt ut fick han i uppdrag från svenska flygvapnet att bygga en militär spaningskamera. Tillverkningen startade i ett garage nära hamnen i Göteborg. Den civila kameran fick vänta. Tre år efter kriget var kameran klar att lanseras, en enögd spegelreflexkamera för 6x6 cm.

     Lanseringen skedde i oktober 1948 på den stora och viktiga USA-marknaden, i New York inför ett stort uppbåd av journalister. Det blev succé. Både dags- och fotofackpress var entusiastiska över världens första enögda spegelreflexkamera med bytbara objektiv, filmmagasin och sökare. Hasselblad blev tidigt proffsfotografernas kamera.

     För många är Hesselbladkameran förknippad med USA:s rymdfärder och samarbetet med NASA är ett viktigt kapitel i varumärket Hasselblads historia.

John Glenn, som var den förste amerikan som färdades flera varv runt jorden, hade med sig en kamera av annat fabrikat, men de bilder han och efterföljaren Scott Carpenter tog hade dålig kvalité.

     Walter M Schirra var näste astronaut i raden. Som intresserad amatörfotograf kände han till Hasselbladkameran. NASA köpte en standardversion i

en kameraaffär och efter viss modifiering fick den följa med Schirra upp i rymden 1962. Bilderna blev klart bättre än under tidigare rymdfärder och NASA beslutade att Hasselbladkameran fortsättningsvis skulle vara projektets officiella still-bildskamera. Det var unikt att NASA beställde komponenter utomlands, men förtroendet för den svenskbyggda kameran var mycket stort.

     Inför den första månresan användes fotografier för att identifiera tänkbara landningsplatser. Bilderna av bland annat månens baksida, som aldrig tidigare skådats, togs av besättningen på Apollo 8 och spreds över hela världen. De suddiga svartvita TV-bilderna från Neil Armstrongs första månpromenad den 20 juli 1969 kunde så småningom kompletteras med knivskarpa stillbilder i färg som tagits med Hasselbladkameran.

     I baksätet på månbilen lämnade astronauterna på Apollo 17 kvar två Hasselbladkameror. Ett minnesmärke över svensk högteknologi som erövrat världen – och månen.

     Än idag bygger de moderna digitala Hasselblad-kamerorna på Victor Hasselblads grundidé.

Hasselbladskameran 2.jpg
Mannen bakom kameran - Victor Hasselblad sv.jpg